fredag 29 augusti 2008

Nedräkningen har startat...

....ja, då var det snart dags att börja jobba igen då. Av 92 dagars föräldraledighet/ semester återstår nu endast 2....

Att det känns som att tiden går fort när man har roligt är verkligen inget "understatement". Dagarna har verkligen rusat fram. Om jag ska sammanfatta min längsta sammanhängande ledighet någonsin så har det varit underbart att kunna vara hemma med familjen under så lång tid. Det har varit speciellt härligt att få en så nära relation som jag fått till Love genom att umgås så intensivt med honom när han är så liten som jag haft möjlighet till denna sommar.
Nu är han snart 6 månader, tjock och välmående med världens charmigaste leende, och nästa lördag ska ha döpas. Tiden flyger fram!

Ludvig har också blivit jättestor, även om han mest växt i utvecklingsstadiet, snarare än i kroppen, han är världens finaste lille benget! ;-) Han snackar enormt mycket och har en fantastiskt mysig personlighet som man kan dö för. Snart är det dags för dagis igen som han älskar så!

Tänk att man sitter här med två så fantastiska söner! Jag känner mig evigt tacksam!

Men allt har ju som bekant ett slut, och så även denna "ledighet". På måndag ska det börja jobbas på allvar igen med helt nya arbetsuppgifter och ett sex-dubblat ansvar. Det känns nästan lite skrämmande men samtidigt mycket spännande och inspirerande!

Jag får se hur mycket tid jag får till att uppdatera min kära blogg med tanke på jobb och så i fortsättningen, men det märks väl. Det har i alla fall varit tre fantastiska månader med familjen denna sommar som jag alltid kommer att bära med mig i hjärtat.

Så, på med kepsen och namnbrickan och tebaxs till saltgruvan igen! ;-)

lördag 23 augusti 2008

Ridå....

...fy fan vad trött jag blir. Här har man lyckats bli nästan barnfri, ätit ett fantastiskt gott grillspett från kvarterslibanesen, laddat med ett par öl och satt sig till rätta med sin splirrans nya matchtröja, redo att se sitt kära Arsenal spöa skiten ur Fulham på lördagens kvällsmatch.

Men, men....istället får man uppleva den näst sämsta insats jag sett arsenal göra med en helt rättvis 1-0 förlust mot.....ja, Fullham....skitlaget Fullham....bottenlaget Fullham.....fy fan vad bitter jag känner mig nu!Det fakutm att Love har skrikit oavbrutet i typ en timme som grädde på moset gör min lördagskväll fulländad!

Köp en innermitt snälla Wenger!

Spya.

torsdag 21 augusti 2008

Silvestre klar för The Gunners...

Fruktat oskön!

Idag slogs jag av nyheten att Wenger köper Silvestre från Manure....vad är det som händer egentligen? Först signar han nästan ingenting under hela sommaren, sen kommer en 31 årig föredetting som är skadad mer än han är hel....och en fördetta unitedspelare till på köpet.....sanslöst!

Men, men...det finns väl säkert nån anledning till att det är Arsene Wenger som tränar Arsenal och inte jag ;-)

Arsene knows!

måndag 18 augusti 2008

The boys are back in town!

..så var man då tillbaka i kära gamla svedala igen, fylld av underbara fotbollsminnen!

Vi lyfte från Arlanda i fredags förmiddag och anlände till "the worst place on earth" (vårt hotell) på eftermiddagen. Efter att ha synat Hallam hotels fantastiska rumsstandard i sömmarna

Här levde vi som kungar!



Vår underbara utsikt!

(vi fick självklart ett av de "beryktade" källarummen med en dånande tunnelbana och currystank från köket som låg 1,5 m från rummet) gav vi oss med friskt mod ut på vårt "shopping golgata-race" med 3st. A4 fyllda med saker som min kära fru ville att jag skulle köpa med när jag ändå råkade varavi London.

Ungefär 4 timmar senare "landade" vi med en pint på en pub i närheten av Hallam.

Efter att ha fräschat upp oss på rummet strosade vi ner mot soho i fredagskvällen. Middagen avnjöts i Chinatown med bla. anka och torkat sjögräs. En godnattpint på vår "lokala pub" senare däckade vi i säng för att vara fräscha inför den stora dagen.

Lördag morgon studsade vi ur sängen och in i Hallams käcka frukostmatsal där vi brottades med en "full English breakfast" som gav oss den näring vi så väl behövde.


Mums?

Runt kl. 9 klev vi av tunnelbanan på "Arsenalstation" och började vår vandring mot Emiraten. Jag som fick uppleva arenan för första gången var mållös i säkert 10 min. Sjukt stort, var ordet!

Vi drog genast ner till den gigantiska souvenirshoppen "The Armoury" där jag kände mig som ett barn på julafton. En ny matchtröja, en zip och ett par t-shirts senare kände vi oss riktigt torra i strupen och bestämde oss för att släcka vår törst på puben "Tollington" som ligger 10 min från arenan. Klockan var 10,30, solen sken för första gången under vår vistelse och vi skålade i dagens första Stella. Livet kunde vara sämre!

Jerra njuter!

Några pints och en snabb burgare på Donken var det sista vi hann med innan vi äntrade Emirates stadium. Vi hade bra platser på andra etagen bland en massa andra svenskar från supporterklubben.

Det dröjde bara 3 min innan nyförvärvet Samir Nasri gjorde säsongens första mål, och arenan exploderade i jubel! En sjukt skön upplevelse att få hurra på riktigt när arsenal gör mål (när jag såg dem borta i Manchester höll jag på att bli ihjälslagen när jag hurrade för att det blev mål). Resten av matchen går inte till historien som en kanonmatch, men det var ändå en upplevelse att känna av stämningen och atmosfären. Att The Gunners till slut vann matchen med 1-0 gjorde ju inte precis saken sämre!

Fyllda av eufori styrde vi kosan mot "The Gunners Bar" (som är lite av en helgedom bland arsenalfansen), kanske inte världens bästa stämning, men historien satt verkligen i väggarna, och det var ett ställe man bara måste uppleva.

Lite dragen?

Efter ett par pints till gick vi vidare till "Twelve Pins" där det var destå bättre drag, totalt fullsatt, och en härlig stämning! Att ärkerivalen Tottenham samtidigt förlorade i matchen på den jättelika storbildstv´n gav upphov till många härliga hatramsor! En underbar stund helt enkelt! ;-)

Trötta och hesa tog vi tunnelbanan till hotellet där vi slappade en stund för att sedan avsluta kvällen på en Italiensk restaurang vid Leicster Square. Hyfsat sega efter en lång dag och mer än 12 pints däckade vi i säng.

Söndagen strosade vi mest runt i stan och köpte presenter till ungarna på Hamleys. Planet var försenat 1 timme och vi landade på Arlanda 23,30, efter att ha suttit fast i en bilkö i 1 timme kom vi till slut iväg. Kl. 4,30 anlände vi till Karlstad och 6,30 väckte Ludvig sin då hyfsat slitna pappa med en kram.

Sammanfattningsvis en helskön och lyckad resa som garanterat ska göras om! Underbart!

lördag 9 augusti 2008

London Calling!

Efter mycket om och men är äntligen biljetten till säsongspremiären 16/8 mot WestBromwich i tryggt förvar i min plånbok! Jag lovar att vinka i TV! ;-)

Jag och Jerker tar 11-flyget till London på fredag för att äntligen se Arsenal live på hemmaplan!

Vi har att se fram emot 3 dagar i London med shopping (jag har fått en A4 av frugan med saker att köpa vilket tvingar mig att ta en bag istället för den tänkta ryggsäcken), fotboll i världsklass, flottig friterad mat och säkert en och annan pint!

Det känns även tryggt att vi bokat rum på det fashionabla "Hotel Hallam" i centrala London http://www.hallam.co.uk/, med omdömen på "siteadvisor" som; "- A hell hole!", "- The vorst place on earth", "-Some cellar rooms are disturbed by the underground trains"....känns sådär...tur att vi inte ska vara på rummet hela tiden (utan alltså shoppa enligt frugans A4:a, det senaste är att jag ev. ska köpa lakan och gå och dra på i 6 timmar innan flyget går)!

Fan vad jag längtar! Har sett fram emot denna resa sen i julas då jag fick första bidraget i julklapp av min kära familj(vilket kanske gör A4:an lite mer legitim)!

Proud to be a gooner!

Första bucklan säkrad!

Sådär ja! Tack vare en knappt byxmyndig mexare har säsongens första "titel" säkrats genom seger i Amsterdam tournament efter 3-2 vinst mot Ajax igår, och 1-1 mot Sevilla efter mål av unge Carlos Vela i 4:e minuten.


Riktigt kul att se att Arsenal kunde klara 1-1 mot ett erfaret Sevilla efter hela 11!! byten i laget gentemot vinsten mot Ajax.


Snittåldern var väl typ 19 år. Känns som att återväxten är säkrad!




fredag 1 augusti 2008

En vecka kvar till OS..

...och jag bryr mig mindre än på många år.
Från att ha varit van vid att våra svenska friidrottare som bäst gick till final (där de självklart blev sist) i vissa löpargrenar och ev. ett och annat kanotguld i OS-sammanhang, har ju hoppet hela tiden ökat i och med det svenska "friidrottsundret" som skördat framgångar, om inte i OS, så alla fall i VM och andra stora tävlingar.
Jag har aldrig varit en friidrottsälskare (nu är ju iofs. OS så mycket mer än friidrott), men jag måste erkänna att det varit riktigt kul att se svenskar med chans att vinna medaljer de senaste åren.
Nu verkar dock sötebrödsdagarna vara över.
En efter en lägger de svenska stjärnorna ner sina OS-satsningar, pga. skador mm. och de som ställer upp gör sina sämsta resultat i år (Stefan Holm undantaget) och OS känns ljummare än på väldigt länge. Att det är en diktaturstat som är arrangör gör ju inte precis OS hetare för min del alla fall.
Nu ska man plötsligt tvingas sitta och heja på svenska landslaget i damfotboll för att få kunna få chansen att se lite segrar. Ja, ja...så kan det gå. "-Hejja monkey-face Victoria Svensson!"