En vecka kvar till OS..

...och jag bryr mig mindre än på många år.
Från att ha varit van vid att våra svenska friidrottare som bäst gick till final (där de självklart blev sist) i vissa löpargrenar och ev. ett och annat kanotguld i OS-sammanhang, har ju hoppet hela tiden ökat i och med det svenska "friidrottsundret" som skördat framgångar, om inte i OS, så alla fall i VM och andra stora tävlingar.
Jag har aldrig varit en friidrottsälskare (nu är ju iofs. OS så mycket mer än friidrott), men jag måste erkänna att det varit riktigt kul att se svenskar med chans att vinna medaljer de senaste åren.
Nu verkar dock sötebrödsdagarna vara över.
En efter en lägger de svenska stjärnorna ner sina OS-satsningar, pga. skador mm. och de som ställer upp gör sina sämsta resultat i år (Stefan Holm undantaget) och OS känns ljummare än på väldigt länge. Att det är en diktaturstat som är arrangör gör ju inte precis OS hetare för min del alla fall.
Nu ska man plötsligt tvingas sitta och heja på svenska landslaget i damfotboll för att få kunna få chansen att se lite segrar. Ja, ja...så kan det gå. "-Hejja monkey-face Victoria Svensson!"